Så fungerar en kreditupplysning

3 april 2025

Banker och andra företag som erbjuder krediter till svenska konsumenter har inte bara rätt utan är enligt lag skyldiga att kontrollera kundens ekonomiska situation. Det vanligaste sättet att snabbt sammanställa uppgifter om en persons privatekonomi är en kreditupplysning.

En kreditupplysning innehåller information om deklarerad inkomst, befintliga och tidigare beviljade krediter och vilka typer av lån du har så att kreditgivaren kan bedöma låntagarens risknivå.

Långivare gillar att själva använda kreditupplysningar men de tycker inte om när andra har gjort det . Det är därför man bör undvika att ansöka om lån hos flera låntagare på en och samma dag.

Om man skickar in flera ansökningar till olika låntagare kan det leda till en svagare
kreditvärdighet och en försämrad riskprofil. Det betyder högre räntor på beviljade ansökningar och i värsta fall att en låneansökan som annars blivit beviljad avslås.

Lagen kräver god kreditgivningssed

Det finns i Konsumentkreditlagen ett krav på att banker och långivare ska ta tillvara konsumentens intressen med utgångspunkt från att kreditavtal kan ha stor betydelse för den enskildes ekonomiska förhållanden.

Det innebär att långivaren måste göra en noggrann kreditprövning innan de beviljar ett lån. En kreditupplysning används för att göra en riskbedömning och säkerställa att det finns ekonomiskt utrymme för att betala räntor och amortering på lån.

Sammanställning av ekonomiska uppgifter

En kreditupplysning innehåller uppgifter om olika ekonomiska nyckeltal hämtade ur offentliga register. Genom att väga samman information om bland annat inkomster och redan beviljade krediter beräknas en kreditscore som är en bedömning av en persons betalningsförmåga. Grundläggande uppgifter i en kreditupplysning är adressuppgifter, inkomst, utnyttjade krediter och eventuella betalningsanmärkningar.

En kreditprövning måste göras

Det spelar ingen roll hur stort eller litet ett lån är. Både banklån, snabblån och krediter utan ränta måste kreditprövas. Den enklaste metoden för att pröva en kredit är en kreditupplysning vilket används i allt från köp på nätet, hyreskontrakt och lån. Kreditprövning genom kreditupplysning är populär efter som det spara både pengar och tid och ger ett snabbt svar på en ny kunds förväntade betalningsförmåga.

När man ansöker om ett lån måste långivare göra en kreditprövning för att kontrollera att det finns förutsättningar att betala räntor och amorteringar på lånet. De uppgifter som kunden lämnas kontrolleras, exempelvis genom en kreditupplysning från ett kreditupplysningsföretag.

Kreditregister

Ett privat kreditregister hos ett kreditupplysningsföretag har godkännande från datainspektionen för att samla in och bearbeta information om privatpersoner. Registret är en sammanställning av uppgifter från offentliga register om bland annat senast deklarerade inkomst samt fastighetsinnehav. Även information om civilstånd kan ingå. De viktigaste uppgifterna är inkomst, aktuella skulder samt eventuella betalningsanmärkningar och skulder hos Kronofogden.

Vilka uppgifter innehåller en kreditupplysning?

Kreditupplysningar innehåller person- och ekonomiska uppgifter från upplysningsföretagets kreditregister. Vilka uppgifter som beställaren får ta del av beror på vilken typ av kreditupplysning som beställs. En mer omfattande upplysning kostar mer. De två vanligaste typerna av kreditupplysning hos till exempel Upplysningscentralen (UC) är anmärkningskontroll och personupplysning.

Personupplysning

• Namn och adress
• Inkomstuppgifter två år tillbaka
• Äktenskapsförord
• Fastighetsinnehav
• Betalningsanmärkningar
• Kreditförfrågningar
• Skuldsaldo hos Kronofogden
• Aktiva krediter

Mikroupplysning

• Namn och adress
• Betalningsanmärkningar
• Skuldsaldo hos Kronofogden

Den mindre detaljerade Mikroupplysningen är en så kallad ”mjuk” kreditupplysning som inte registreras och därför inte påverkar kreditvärdigheten.

Hur länge sparas en kreditupplysning?

En kreditupplysning registreras i 12 månader och innehåller information om:

• Lån och aktiva krediter
• Betalningsanmärkningar och skuldsaldon
• Tidigare kreditupplysningar (senaste 12 månaderna)
• Personuppgifter som namn och adress
• Inkomster, fastighetsinnehav samt äktenskapsförord.

Kreditupplysningar kan påverka kreditbetyget

Enstaka förfrågningar ur kreditregister som kan motiveras är helt normalt. Ett stort antal förfrågningar relaterade till låneansökningar är däremot något som bör undvikas.

Många ansökningar om lån kan indikera ekonomiska problem och det får omedelbart banker och långivare att dra öronen åt sig. Det går alltså att sänka sitt kreditbetyg och sticka ut som en högriskprofil enbart genom att göra för många ansökningar vilket gör det både dyrare och svårare att få ett lån. Om man vill undvika för många upplysningar kan det vara en god idé att låna utan kreditupplysning.

Ta en kreditupplysning på sig själv

Vet du vad du har för kreditvärdighet? Om inte är det enkelt att göra en kreditupplysning på sig själv. Det kan vara bra att se vad en långivare kommer att få se för uppgifter så att det går att förbereda sig och ha svar på eventuella ekonomiska oklarheter.

Genom att ta en kreditupplysning på sig själv får man veta vilka lån och krediter som finns registrerade, eventuellt skuldsaldo hos kronofogden och när registrerade betalningsanmärkningar försvinner.

Det finns flera företag som arbetar med kreditupplysningar som erbjuder konsumenter uppgifter på sig själva varav UC (Upplysningscentralen), Creditsafe och Bisnode är de största.

Kreditupplysning på annan person

Det är inte tillåtet att ta obefogade kreditupplysningar på andra privatpersoner. Upplysningar får bara tas på personer som du handlar eller ingår avtal med. Innan du till exempel säljer eller köper något på nätet, lånar ut pengar, eller hyr ut din lägenhet kan du försäkra dig om att personen har betalningsförmågan som krävs för att leva upp till sin del av avtalet genom att ta en egen upplysning.

Allmänna råd om kreditupplysningar

Finansinspektionen är en statlig myndighet som lyder under Finansdepartementet med ansvarar för tillsyn över finansiella företag i Sverige. Myndigheten beskriver i sina allmänna råd om kreditprövning hur god kreditgivningssed ska tillämpas. Långivaren ska utgå från den enskilda konsumentens förutsättningar.

God kreditgivningssed

• Att avråda konsumenten från att ta teckna sämre avtal än vad som finns bland företagens erbjudanden.
Exempelvis bör en bank istället för ett blancolån erbjuda ett lån med säkerhet om kunden äger en bostad som kan belånas.

• Att avråda konsumenten från att ta krediter med lång återbetalningstid och hög totalkostnad.
Det ligger inte i konsumenters intresse att ha en kredit med längre återbetalningstid än som motsvarar produktens livslängd.’

• Att ta hänsyn till konsumentens förutsättningar att förstå avtalsvillkoren.
En långivare bör visa extra till konsumenter som kan antas ha särskilda behov av vägledning för att kunna fatta välinformerade finansiella beslut. Låg ålder är en omständighet som bör innebära att långivaren ska ta extra hänsyn.

För att bedöma konsumentens betalningsförmåga ska kreditprövningen grunda sig på tillräckliga uppgifter om kundens ekonomiska förhållanden.

Regler för kreditprövning

Det finns ingen lag som reglerar exakt vilken information som en långivare måste ha som underlag för sin kreditprövning.

• Egna uppgifter

Vid ansökan om en kredit kan kunden lämna egna uppgifter om inkomster, tillgångar, utgifter, skulder och andra lån samt eventuella borgensåtaganden. Det är nödvändig information som långivaren behöver för att bedöma återbetalningsförmågan.

• Kontroll av uppgifter

Långivaren kontrollerar de uppgifter som kunden lämnar. Det sker vanligen via en kreditupplysning. Bland de viktigaste uppgifterna är om kunden har betalningsanmärkningar eller skulder hos Kronofogden. Istället för att vända sig till ett kreditupplysningsföretag kan en långivare vända sig direkt till olika myndigheter för att kontroller uppgifter till exempel Kronofogden och Skatteverket.

• Återbetalningsförmåga

Pengar kan bara lånas ut till den som har ekonomiska förutsättningar att klara av amorteringar, räntor och avgifter för lånet utöver de vanliga levnadsomkostnaderna. Studiemedel och olika bidrag räknas inte som inkomst och kan inte ligga till grund för att ansöka om en kredit.
Kreditgivaren måste vara säker på att långivaren har tillräcklig betalningsförmåga under hela kreditens löptid och måste därför ta hänsyn till hela återbetalningstiden för krediten.

Därför görs så många kreditupplysningar

Genom att använda en kreditupplysning går det snabbt att få en sammanställning av de viktigaste nyckeltal som behövs för att fatta ett korrekt kreditbeslut i enlighet med god kreditgivningssed.

6 anledningar till varför det tas en kreditupplysning

Frågor och svar

Kan man ha för många kreditupplysningar?

Ja, fler än 3 förfrågningar om lån under kort tid sänker kreditbetyget.

När tas en kreditupplysning bort?

En kreditupplysning försvinner efter 12 månader.

Kan jag ta en kreditupplysning på mig själv?

Ja, de flesta större kreditupplysningsföretag erbjuder den tjänsten.

Måste långivaren ta en kreditupplysning?

Nej, det är helt upp till varje långivare hur de väljer att utföra sin kreditprövning.

Är det lag på kreditupplysning?

Nej, det finns ingen lag för hur en långivare samlar in underlag för kreditbedömning.

Kan jag ta en kreditupplysning på vem som helst?

Nej, det måste finnas ett giltigt skäl för att få ta en upplysning.

Varför har det tagits en kreditupplysning på mig?

Företag tar upplysningar om din ekonomi (kreditupplysning) när du vill låna pengar eller handla på kredit.